Modeller

Modellers primära användningsområde är för att kvantifiera fenomen. Men själva fenomenet måste så klart "kvallitativas" utanför modellen innan man kan använda modellen för att få fram mer kvantitativ information genom formella härledningar. Detta är i alla fall i mycket hur modeller används inom stora delar av forskningen (kanske är detta hur de hanteras inom "normalforskning", när man utgår från någon fundamental teori och sedan försöker förstå vilka konsekvenser denna har).

Men det är oerhört viktigt att förstå en modells begränsningar, vad är INTE inkluderat i modellen, vad kan vi inte förklara. Detta är ofta mycket subtilt och det är lätt att tolka in för mycket i symboler.

Symboler är viktiga i modeller, därför de visar på vad vi vill repersentera med modellen, eller inom den del symbolen representerar. Men de kan vara förledande då men genom symbolen tilldelas vissa egenskaper. Det är då lätt att läsa in mer i symbolden, då det ofta visar mer än vad den faktiskt representerar.

Ta som exempel en kortslutning i kretsteori. Denna ritas som en linje. Men detta "ser ut som" en sladd. Vilket det ska eftersom sladdar fungerar som kortslutningar i kretsar. Men när man vill beskriva vad som händer i en krets mer fundamentalt så är det lätt att rita en krets och sedan börja läsa in andra egenskaper hos sladdar i linjen som t.ex. att dom är utsträckta och därmed polariseras i ett extern elektriskt fält, eller att dom har en viss, om än liten, inre resistans.

I undervisning måste det vara bra/viktigt att belysa och be elever notera vad för begränsningar denna modellen som vi sysslar med har. Vad kan vi inte förklara. Detta ska man vara mycket medveten om när man arbetar i en modell. Annat exempel är Snells lag som perfekt beskriver brytningsvinklar, men inte hur stor amplitud som transmitteras. Detta krävs det en mkt mer sofistikerad teori för att hantera!