What comes after innovation?

Over the centuries different things have been valued differently. It has been physical strength, art, religion and science. In our time it is innovation.

It should however be noted that innovation does not have any simple relation to science. Science focuses on what is true in some objective sense and on the method of structured reasoning. But this is not what matters to innovation, which puts sell-ability first.

Now the big question is: What will come next? I have no clear answer, but my bet is on something where the human is even more in the center than now. So it could be some bio-related stuff. For example nerve-connected people, viz artificial telepathy. It could also be something new in the arts. Or something connected to other lifeforms,  animals or AI.

Can RF radiation cause cancer?

This silly question just refuses to go away.
Finally after 11 years NTP released a report. And, waaah, they found something.

Really? What about scaling to humans, publication bias, statistical significance,  realism, ...

And also - of course it is cancerogenus. Seriously, I am sure it is. But what is not? If we would apply the same care with tobacco,  alcohol,  sugar,  fat, chemicals, fossil fuel residues, well, most things that are nice. Not much would be left. Isn't there better ways to spend $25M?

In Python, -k/2 != -(k/2)

I just found an interesting fact about Python. The following C program:
#include

int main(int argc, char * argv[]){
int k = 11;
printf("k = %d\n", k);
printf("k/2 = %d\n", k/2);
printf("-k/2 = %d\n", -k/2);
printf("-(k/2) = %d\n", -(k/2));
}will output:
k = 11
k/2 = 5
-k/2 = -5
-(k/2) = -5

However, the following Python program:
k = 11
print k
print k/2
print -k/2
print -(k/2)
will output:
11
5
-6
-5

I guess this is related to Pythons floor division, and has apparently been changed in Python 3.

Wikimedia foundation the ideal publisher of free scientific papers

The issue of open science is a pressing one. The large publication houses, Elsiver, NPG and the others make huge profits publishing scientific papers. And the situation is actually absurd! The publishers really do nothing - they do not write the papers, perform the research, do the review, or the typesetting (ok, maybe thy do typesetting, but really it is to a minimal degree with the modern typesetting systems).
There is a slow drive for so called open access. However, this is something that even further increase publishers income since open access papers are funded by huge fees from the publishers to the authors.
So, we need some new actor stepping in and taking publishing responsibility, including review assignment, This is really the key problem that needs to be solved in true free science. How to manage the review process.
My suggestion is to have a process similar to how Wikipedia works. Maybe in combination with other elements such as a score system similar to Stack Exchange. And really Wikimedia is the ideal organisation to take on this task. It is the natural extension of their current operation, maybe in connection to Wikiversity. But a completely new project would probably be even better.

Actually IEEE is a spamming organisation

Really! I used to be in Comsoc in IEEE. However paying over $100 every year for nothing kind of did not square with me so I left. But since then I receive 2-5 emails per day from then with ads for different things. And they have like a zillion categories, so pressing unsubscribe more or less just stops the email that was just received, nothing else.
Seriously IEEE! You behave quite similar to a spamming venture. SHAPE UP!

Nyliberalism när den är som värst

Lena Andersson är en fantastiskt tänkare och författare, men hennes senaste inlägg i DN är något av det dummast jag läst på ämnet skatt.
När man diskuterar statens förehavanden är den gravt felaktigt och oärligt att lägga fram dess förehavanden som varandes från ett subjekt. Staten är inget subjekt, ingen entitet med egen vilja och motiv till ett visst handlande. Genom att lägga upp ett argument kring detta, faller inte bara hela argumentet, vilken syns tydligt i de absurda påpekanden Lena Andersson kommer med i debattartikeln, man sprider också vidare nidbilden av en stat som varandes en konspiratorisk enhet jobbandes mot folket.
Och visst kan så vara fallet i vissa situationer att de människor som leder ett land inte direkt har folkets bästa för ögonen, utan sitt eget. Men att odla bilden av den Svenska staten som varandes av den karaktären är djupt tragiskt, oavsett styrande partifärg.

Om man sedan går till sakpåståendena, så måste man ifrågasätta vem Lena Andesson syftar på när hon skriver att det inte är girigt att vilja skatteplanera och gömma inkomster från skatt. Det kan knappast vara sjuksköterskan, eller ingenjören eller snickaren. Jag tror dessa yrkesgrupper är ganska underrepresenterade i Panama-dokumenten. Det är allmänt känt att under de senaste 20 åren, eller mer, har klyftorna i samhället ökat. De samhällsgrupper som tjänar mest har ökat sina inkomster mycket mer är befolkningen som helhet. Att så anse att denna grupp inte är girig när den försöker ytterligare öka det gapet blir direkt befängt.

Att ta upp ett specifikt exempel som Spotify är också det ganska fånigt. Ingen tror väl att ett lands skattesystem är perfekt och genererar optimalt resultat i varje tänkbar situation. Den som tror det är naiv. Att Spotifys grundare vill påpeka problem i vårt skattesystem för nystartade företag är utmärkt och vi ska tacka Daniel och Martin för deras engagemang. Men den som tror att Spotify inte till stor del är en produkt av det Sverige vi gemensamt byggt upp, med skattemedel, har inte koll på sin historia eller hur man bildar högteknologiska företag.

Det språkbruk Lena Andersson använder med "Marxism" och "planekonomi" är också löjeväckande. Det är inte alls svårt att med etisk konsekvens motivera att vissa grupper i samhället bör ge ifrån sig merparten av vad de tjänar. Att inte Lena Andersson förstår de rudimentära konsekvenserna av Marx analys av kapitalet som ett maktmedel är beklämmande.


Vidare, att lägga fram en bild av att de som för tillfället styr med godtycke delar ut skattepengarna är ju rent löjligt. När hände det senast att de Svenska skattemedlen hanterades godtyckligt? Svenska skattemedel användes till mer eller mindre exakt samma sak varje år, fördelat efter behov och regerverk som mejslats ut under närmare 100 år eller så. Varje regering gör justeringar, devis utifrån ideologi, men i väldigt stor utsträckning utifrån tillfälliga behov. Dessa justerings brukar ligga runt några få % av statens totala budget, medianen för våren är 1.3%. Hur kan man tala om detta som godtycke? Det är inget annat än löjligt! Notera också att vårens stora förändring i budgeten, en post som fått 160% ökning, är migration. Ingen vid sina sunda vätskor kan väl kalla det godtycke att öka den posten just nu.

We need a couple of new pronouns

Exciting things are going on. I think we need at least one new pronoun. It should be used for entities that are made of AI technologies and interacting with us in a "human like" fashion. You can already now hear people talking about robot vacuum cleaners or Siri or other "smart" devices using "he" or "she". This is of course incorrect. On the other hand, apparently it is quite unintuitive to speak about these things using "it". Hence, we should come up with a new pronoun for there entities.
I suggest "mai", short for machine artificial intelligence.
Of course, this will have to be complemented by the other forms for the pronouns first person and so on.

In addition, I think we need a new pronoun for cyborgs. People and machine will merge in the coming 100 years or so and it might be appropriate to consider how different entities should be denoted. In Sweden this discussion has been around for some time in connection to a gender-neutral pronoun. We use "han" for "he", "hon" for "she" and the new "hen" for the gender neutral version. It might be that this pronoun should be generalized to denote someone also with cyborg qualities.

However, there is an important thing to note about the usage of the word "hen". There are two different cases. First we can talk about a person without knowing its particular gender, e.g. a general teacher or something like that. Or we can talks about an explicit person but which to not disclose (or it might even not be possible) that persons gender. It is not completely clear to me that these two cases should use the same word.